Organisation

Nordisk Kulturfond är organiserad i tre delar:

1. Fondens direktion och personal som sköter fondens verksamhet och utveckling
2. Fondens styrelse som är det högsta beslutande organet
3. Fondens associerade sakkunniga som stöder fondens behandling av ansökningar, och tillhandahåller professionella insikter som ligger till grund för kulturpolitiska analyser och bedömningar

Tillsammans handhar de Nordisk Kulturfonds grundläggande uppgift: att främja det nordiska kultursamarbetet i sin helhet – både inom och utanför Norden.

Fondens direktion och personal

Fondens anställda sköter det dagliga arbetet under ledning av direktör Kristin Danielsen. Fondens direktion och personal arbetar i Nordens Hus i Köpenhamn, där även sekretariaten för Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet är belägna. Arbetet omfattar alla delar av verksamheten med strategi, utveckling, ansökningsbehandling, partnerskap och nätverk samt samarbete med styrelsen och sakkunniga.

Styrelsen

Styrelsen är Nordisk Kulturfonds högsta beslutande organ och består av 13 medlemmar, av vilka hälften utses av Nordiska rådet och hälften av Nordiska ministerrådet.

Island, Sverige, Danmark, Finland och Norge representeras av två medlemmar, medan Färöarna, Grönland och Åland har en medlem var. Alla styrelsemedlemmar utses för två år åt gången, och rollen som ordförande och vice ordförande i styrelsen sköts växelvis av de nordiska ländernas styrelsemedlemmar.

Sakkunniga

Nordisk Kulturfond använder sakkunniga till att ge ett starkt professionellt underlag för behandlingen av ansökningar inlämnade till fondens stödprogram, och att utgöra grunden för fondens kulturpolitiska analyser och bedömningar. Sakkunniggruppens roll och sammansättning utvärderas kontinuerligt i förhållande till utvecklingen av fondens stödprogram, inkommande ansökningar samt behov och nya tendenser inom konst- och kulturlivet.

Nordisk Kulturfonds historia och roll i det nordiska samarbetet

Nordisk Kulturfond grundades 1966 som ett led i formaliseringen av det nordiska samarbetet. Fondens verksamhet regleras av ett mellanstatligt avtal som har ratificerats av alla de nordiska länderna. Enligt avtalet är fondens grundläggande uppgift att främja det nordiska kultursamarbetet i sin helhet – både inom och utanför Norden. I och med detta blev fonden det första samnordiska samarbetsorganet med överstatlig beslutanderätt.

Bakgrunden till fondens grundande kan spåras till åren efter andra världskrigets slut. Det stod då klart att vägen till fredliga och stabila samhällen måste gå genom investering i kulturellt samarbete över landsgränserna. Därmed fick fonden en nyckelposition i det officiella nordiska samarbetet och har sedan dess spelat en central roll som ett av de officiella samarbetsorganen i det nordiska samarbetet, parallellt med Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet.

Fonden är ett självständigt organ och kan betraktas som en offentlig aktör med fria medel, som i sin verksamhet inte utgår från direkt politiskt styrda beslut. Tack vare sin oberoende ställning kan fonden agera uppsökande, verkställa egna initiativ och engagera sig på det kulturpolitiska området.

Fondens anslag finansieras från Nordiska ministerrådets budget, som Nordiska rådet godkänner, och fonden har enligt sitt avtal möjlighet att även ta emot andra medel för sina ändamål.